Startsida Undervisning Tenter Examensstrukturer Studiehelheter Studieperioder

Språkteknologi

Inom ramen för ämnet specialiserar man sig i ett av språkteknologins många tillämpningsområden.

Språkteknologi studerar, utvecklar och tillämpar metoder för hantering av naturligt språk. Människor kommunicerar och lagrar kunskap, erfarenhet och förståelse vanligen med språket, alltså som tal eller text. Vid första påseendet tycker vi att språket är någonting enkelt och självklart. Verkligheten visar sig dock vara annorlunda: även om det finns lagbundenheter i språket, är det samtidigt också mycket mångtydigt. Detta avslöjas i hela sin omfattning när vi försöker lära eller programmera datorn att identifiera eller producera språk med hjälp av språkteknologi. Beskrivning av naturliga språk (såsom finska eller engelska) för analys och igenkänning kräver en bra behärskning av målspråket och dess struktur. I språkteknologi ingår också kalkylmässigt mycket utmanande uppgifter. Språkteknologin är faktiskt en meningsfull disciplin och ett inspirerande samarbetsfält för språkintresserade studerande med en humanistisk och teknisk inriktning.

Förutom tillämpningar kan man också specialisera sig på språkteknologins metoder, deras utveckling och utforskning.

Om biämnesstudier för studerande i språkteknologi

Det rekommenderas att de studerande som fortsätter med fördjupade studier i språkteknologi genomför grundstudierna i datavetenskap i en omfattning av 25 sp. Enligt överenskommelse kan prestationer i datavetenskapen inkluderas i vitsorden i språkteknologi, till exempel kurser i programmering  kan inkluderas i språkteknologins valfria ämnesstudier.

En studerande som vill specialisera sig både på allmän språkvetenskap och på språkteknologi, kan ta allmän språkvetenskap som biämne till språkteknologi och tvärtom, så länge kurser med samma innehåll inte inkluderas i studiehelheterna. Alternativt kan flera kurser i allmän språkvetenskap inkluderas i språkteknologistudierna. De delar som inkluderats i andra läroämnen ersätts med valfria studier i språkteknologi.

Kurser som lämpar sig för språkteknologins studiehelheter finns också i andra universitet. För sådana kurser behöver man en JOO-stuiderätt vid den läroinrättning, där man vill avlägga kursen.

Studiernas struktur och mål

Språkteknologins huvudämnesstudier utgörs av läroämnets grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier samt pro gradu-avhandlingen. Grundstudierna är gemensamma för språkteknologi och allmän språkvetenskap och de omfattar 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i språkteknologi omfattar 45 studiepoäng och de fördjupade studierna (40 sp) samt pro gradu (40 sp), sammanlagt 80 studiepoäng. De fördjupade studierna förutsätter att man presterat ämnesstudierna eller har motsvarande kunskaper. Som biämne genomförs språkteknologins ämnesstudier i en omfattning av 35 studiepoäng.

Också i grund- och ämnesstudierna är det möjligt att komma överens individuellt om studiehelheternas innehåll, men detta är nödvändigt speciellt i de fördjupade studierna. Utarbetandet av en personlig studieplan påbörjas genast i början av studierna och den uppdateras under studierna. Ofta kan en kurs avläggas som självstudier. Det är skäl att komma överens om olika sätt att avlägga studieavsnitt, om olika kombinationer och om utbytbarhetsfrågor på förhand med den professor som ansvarar för registreringen av studiehelheten.

Efter att ha avlagt grundstudierna har den studerande baskunskaper om allmän språkvetenskap samt en helhetssyn av språkteknologins tillämpningsområden. Efter att ha avlagt ämnesstudierna förstår den studerande språkets grundstruktur, kan hantera och bearbeta språkmaterial, använda de viktigaste språkteknologiska metoderna samt framställa enkla språkteknologiska moduler med hjälp av färdiga redskap. Efter att ha avlagt de fördjupade studierna förstår den studerande dessutom hur metoderna fungerar och hur de kan tillämpas på speciella mera omfattande uppgifter.