Startsida Undervisning Tenter Examensstrukturer Studiehelheter Studieperioder

Språkteknologi

Inom ramen för ämnet specialiserar man sig i ett av språkteknologins många tillämpningsområden.

Språkteknologi studerar, utvecklar och tillämpar metoder för hanteringen av det naturliga språket. Människor kommunicerar och lagrar kunskap, erfarenhet och förståelse vanligen med språket, alltså som tal eller text. Vid första påseendet tycker vi att språket är någonting enkelt och självklart. Verkligheten visar sig dock vara annorlunda: även om det finns lagbundenheter i språket, är det samtidigt också mycket mångtydigt. Detta avslöjas i hela sin omfattning när vi försöker lära eller programmera datorn att identifiera eller producera språk inom språkteknologi. Beskrivning av naturliga språk (såsom finska eller engelska) för analys och identifiering kräver en bra behärskning av målspråket och dess struktur. I språkteknologi ingår också kalkylmässigt mycket utmanande uppgifter. Språkteknologin är faktiskt en vettig disciplin och ett inspirerande samarbetsfält för språkintresserade studerande med en humanistisk och teknisk inriktning.

Förutom tillämpningar kan man också specialisera sig på språkteknologins metoder, deras utveckling och forskning.

Om biämnesstudier för studerande i språkteknologi

I en huvudämnesstuderandes fördjupade studier förutsätts minst så mycket biämnesstudier i databehandlingsvetenskap att man får Java-programmeringsfärdigheter. Deras andel av databehandlingsvetenskapens grundstudier är 9 sp, varför det rekommenderas att de studerande som fortsätter med fördjupade studier i språkteknologi eller inom magisterprogrammet genomför grundstudierna i en omfattning av 25 sp. Enligt överenskommelse kan prestationer i databehandlingsvetenskapen inkluderas i vitsorden i språkteknologi, till exempel kurserna i Java-programmering kan inkluderas i språkteknologins valfria ämnesstudier.

En studerande som vill specialisera sig både på allmän språkvetenskap och på språkteknologi, kan ta allmän språkvetenskap som biämne till språkteknologi och tvärtom, så länge kurser med samma innehåll inte inkluderas i studiehelheterna. Alternativt kan flera kurser i allmän språkvetenskap inkluderas i språkteknologistudierna. De delar som inkluderats i andra läroämnen ersätts med valfria studier i språkteknologi.

Kurser som lämpar sig för språkteknologins studiehelheter finns också i KIT-nätverkets undervisningsutbud, vilket du bäst får information om på adressen http://www.ling.helsinki.fi/kit/. (KIT-nätverket eller undervisningsnätverket i språkteknologi har grundats av flera institutioner och högskolor tillsammans.) För att avlägga en kurs inom KIT-nätverket behöver man en JOO-studierätt vid den läroinrättning, där man vill avlägga kursen.

Språkteknologi som biämne

Man får rätten att studera språkteknologi som biämne, om man har avlagt Grundkursen i allmän språkvetenskap CYK110. Man kan ansöka om studierätt genom att skicka professorn i läroämnet en fritt formulerad underskriven ansökan samt en kopia av studieutdraget.

Studiernas struktur och mål

Språkteknologins huvudämnesstudier utgörs av läroämnets grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier samt pro gradu-avhandlingen. Grundstudierna omfattar 25 studiepoäng, ämnesstudierna 45 studiepoäng och de fördjupade studierna (40 sp) samt pro gradu (40 sp) sammanlagt 80 studiepoäng. De fördjupade studierna förutsätter att man presterat ämnesstudierna eller har motsvarande kunskaper. Som biämne genomförs språkteknologins ämnesstudier i en omfattning av 35 studiepoäng.

Också i grund- och ämnesstudierna är det möjligt att komma överens individuellt om studiehelheternas innehåll, men detta är nödvändigt speciellt i de fördjupade studierna. Utarbetandet av en personlig studieplan påbörjas genast i början av studierna och den uppdateras under studierna. Ofta kan en kurs avläggas som boktentamen eller annars som självstudier. Det är skäl att komma överens om olika sätt att avlägga studieavsnitt, om olika kombinationer och om utbytbarhetsfrågor på förhand med den professor som ansvarar för sammansättningen av studiehelheten.

Efter att ha avlagt grundstudierna har den studerande baskunskaper om allmän språkvetenskap och den tekniska miljö som behövs i språkteknologins tillämpningar samt en helhetssyn av språkteknologins tillämpningsområden. Efter att ha avlagt ämnesstudierna förstår den studerande språkets grundstruktur, kan hantera och bearbeta språkmaterial, använda de viktigaste språkteknologiska metoderna samt framställa enkla språkteknologiska moduler med hjälp av färdiga redskap. Efter att ha avlagt de fördjupade studierna förstår den studerande dessutom hur metoderna fungerar och hur de kan tillämpas på speciella mera omfattande uppgifter.